Vi kan förutsätta att människor hade goda praktiska kunskaper om naturen redan under tidig stenålder. Genom erfarenhet lärde sig dåtidens samlar- och jägarfolk vilka växter som kunde ätas. Kunskaper om de vilda djurens beteenden var avgörande för lyckad jakt. Med tiden lärde sig människor att odla och upptäckte vilka sorters gräs m.m. som gav bäst skördar. Detta fi ck stor betydelse för människans livsmedelsförsörjning.

Här samlas regnvatten in för provtagning. Naturvetenskaplig forskning bygger på experiment, analyser och provresultat.
Naturvetenskap bygger på observationer, mätningar och experiment. Forskare som har en frågeställning (något de vill undersöka) börjar med att formulera en hypotes, dvs. ett antagande om hur något fungerar. Därefter testar de hypotesen genom att planera och utföra lämpliga experiment. Om hypotesen är felaktig måste den förändras och sedan kontrolleras på nytt. Om man däremot kan förutse experimentens resultat med hjälp av sin hypotes, kan denna användas till att sammanfatta en teori om hur ett visst fenomen fungerar. En teori är mer än ett antagande. Den håller även när experimenten upprepas och när resultaten granskas av andra forskare. En teori är den för ögonblicket mest trovärdiga förklaringen. I den här boken återkommer vi till olika vetenskapliga teorier som t.ex. cellteorin och evolutionsteorin. Enligt cellteorin består alla levande varelser av celler. Denna teori gäller tills någon upptäcker organismer som är byggda på annat sätt. Evolutionsteorin innebär att alla levande varelser är ett resultat av långvarig utveckling (se sidan 217).

Ett vetenskapligt arbetssätt som bygger på att hypoteser prövas och omprövas.