Aktivitetsflöde

Kommentarer

  • Din egen Någon som vet vad zest betyder? Står på sidan 8. Jag hittade ingen bra översättning.
    Sid 8 | 23 Sept 2011 - kl 21.15
  • Hans Henriksson Zest betyder krydda. Bifogar en lite utförligare ordlista.
    Sid 8 | 23 Sept 2011 - kl 21.23 Bilaga
  • Din egen Ahh tack Hasse!
    Sid 8 | 23 Sept 2011 - kl 21.25
  • Anna Löfgren Zest kan också betyda aptit, iver eller sätta piff på.
    Sid 8 | 23 Sept 2011 - kl 22.01

Understrykningar

  • Erik Ramström There was a glimmer of perspiration on the principal's upper lip, and his face was crisscrossed with faint lines like scratches with a dry pen. His assistant was there, a young woman frowning over a notepad.
    Sid 9 | 23 Sept 2011 - kl 11.15
  • Erik Jansson No, this was serious. Matt repeated what he'd said, and added an apology. The detective with the glasses was beginning to dislike him, he could tell.
    Sid 36 | 15 Sept 2011 - kl 17.32
  • Juan Perez "Well, if I'm the source," Matt said, sarcastically, "I can tell you: I never threatened anybody or anything." His heart was beating hard. He recalled a story of Edgar Allan Poe's he'd read in Mr Weinberg's class last semester, The Imp of the Perverse. He said, his mouth twisting again, "And if I had, I wouldn't tell you about it, would I?"
    Sid 52 | 7 Sept 2011 - kl 08.01

Bokmärken

  • Din egen Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit, sed diam nonummy nibh euismod tincidunt ut laoreet dolore magna aliquam erat volutpat. Ut wisi enim ad minim veniam, quis nostrud exerci tation ullamcorper suscipit lobortis nisl ut aliquip ex ea commodo consequat.
    Sid 76 | 23 Sept 2011 - kl 23.05
  • Hans Henriksson Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit, sed diam nonummy nibh euismod tincidunt ut laoreet dolore magna aliquam erat volutpat. Ut wisi enim ad minimveniam, quis nostrud exerci tation ullamcorper suscipit lobortis nisl ut aliquip ex ea commodo consequat.
    Sid 114 | 15 Sept 2011 - kl 23.05
  • Anna Löfgren Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit, sed diam nonummy nibh euismod tincidunt ut laoreet dolore magna aliquam erat volutpat. Ut wisi enim ad minimveniam, quis nostrud exerci tation ullamcorper suscipit lobortis nisl ut aliquip ex ea commodo consequat.
    Sid 36 | 7 Sept 2011 - kl 23.05

Förändrar samhället

Under andra världskriget fi ck mänskligheten bevittna ett tydligt exempel på hur naturvetenskap kan påverka samhällsutvecklingen. År 1938 fl ydde kärnfysikern och judinnan Lise Meitner från Berlin till Sverige. Innan fl ykten hade hon arbetat i ett forskarlag där kemisten Otto Hahn deltog. På Meitners initiativ hade de studerat vad som händer när uran bestrålas med neutroner. När Meitner kommit till Sverige rapporterade Hahn resultat från ett av experimenten. Meitner tolkade resultatet och insåg att urankärnor klövs när de träffades av neutroner, samtidigt som stora mängder energi frigjordes. Denna upptäckt låg senare till grund för utvecklingen av såväl kärnvapen som kärnkraftverk. År 1944 fi ck Otto Hahn ensam ta emot Nobelpriset för upptäckten av kärnklyvningen, medan Lise Meitners betydelse för denna forskning hamnade i skuggan.

    Så fort det stod klart att stora mängder energi frigörs vid kärnklyvningar inleddes en kamp mellan Tyskland och USA om att bli den första nationen som kunde tillverka kärnvapen. Det var fysikern Albert Einstein som övertalade USA:s president Roosevelt att starta ett kärnvapenprojekt för att förekomma Hitler och Tyskland.

Tyskarna fi ck inte fram några kärnvapen. Det blev istället USA som fällde de första atombomberna. Detta inträffade i Japan år 1945, alltså under krigets slutskede. Den 6/8 fälldes bomben "Little boy" över Hiroshima och den 9/8 fälldes bomben "Fat man" över Nagasaki. De båda städerna lades i ruiner och minst 100 000 människor dog direkt i samband med bombningarna. I efterhand dog betydligt fl er till följd av strålskador. Människor i hela världen blev förskräckta när det stod klart vilken enorm sprängkraft dessa fruktansvärda vapen hade. Kärnvapen blev en viktig faktor i den politiska maktbalansen.

Atombomberna som fälldes över Japan 1945 kallades "Fat man " (överst) och "Little boy".

En atom har en kärna som består av protoner och neutroner (se sidan 11). Om en atomkärna i ämnet uran träffas av en fri neutron, kan atomkärnan klyvas till mindre kärnor. Samtidigt frigörs mycket energi samt 2 – 3 neutroner som "blir över". Dessa neutroner kan i sin tur klyva andra urankärnor. På så sätt uppstår en kedjereaktion. I atombomber sker detta okontrollerat och snabbt. I kärnkraftverk kan man bromsa kedjereaktionerna och utvinna energin i önskad takt.